Nya tester från 2028 ska hitta elever som behöver stöd tidigt
Från hösten 2028 införs standardiserade tester i läsning, skrivning och matematik. Syftet är att tidigt hitta elever som behöver stöd, men flera frågor är fortfarande öppna.
Från hösten 2028 ska elever i grundskolan göra standardiserade tester i läsning, skrivning och matematik. Syftet är att tidigt hitta de elever som behöver stöd. Riksdagen har beslutat om upplägget, och Skolverket arbetar med att ta fram testerna.
Vad har hänt?
Enligt Skolverket ska testerna göras i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8, i början av läsåret. De är diagnostiska och beskrivs som enklare screening som ska gå snabbt att genomföra, i första hand digitalt.
Förslaget kom från utredningen Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44). Regeringen lade en proposition i mars 2026, och riksdagen beslutade i juni. Lagändringarna ska enligt utbildningsutskottets betänkande träda i kraft den 1 juli 2028.
Bakgrunden
Regeringen anser att dagens kartläggningsmaterial och bedömningsstöd inte är tillräckligt träffsäkra och att de är tidskrävande för lärarna. De ska ersättas av testerna. Garantin för tidiga stödinsatser och reglerna om extra anpassningar avskaffas.
I stället får eleverna rätt till stödundervisning i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Läraren anmäler behovet till rektorn, som enligt regeringens bedömning bör ordna stödet inom en till två veckor. Stödundervisningen ska ges enskilt eller i liten grupp och bör inte pågå längre än två månader per termin.
Kopplingen till årskurs 6
Tidigare på evidensen.blog skrevs om Skolverkets siffror om matematik i årskurs 6. Där framgick att mer än varannan elev med F i matematik i årskurs 6 också hade F i slutbetyget i årskurs 9, enligt Skolverket.
Det är ett skäl att vilja hitta eleverna tidigare, och de nya testerna kan hjälpa till med det. Siffran visar däremot ett samband över tid, inte att tidigt stöd ändrar utfallet. Om testerna och stödundervisningen faktiskt bryter mönstret går inte att veta än.
Vad är oklart?
- Träffsäkerheten. Testerna finns inte ännu. Att dagens material inte är träffsäkra, och att tidiga insatser har större effekt, är regeringens bedömning i propositionen. Det har inte granskats här.
- Förutsättningarna. Stödundervisning kräver lärare, tid och lokaler. I riksdagen reserverade sig S, V och MP mot finansieringen, och C och MP mot hur testerna ska genomföras.
- Användningen av resultaten. Enligt propositionen kan huvudmän och rektorer också använda resultaten för att fördela resurser mellan skolor, vilket är en annan sak än att stödja enskilda elever.
Källor
- Skolverket (2026). Standardiserade tester.
- Utbildningsutskottet (2026-05-28). Betänkande 2025/26:UbU24 Förbättrat stöd i skolan.
- Skolverket (2026-10-21). Sju av tio elever i årskurs sex har godkänt i alla ämnen – matematik fortsatt en utmaning.