<?xml version="1.0" encoding="utf-8" standalone="yes"?>
<rss version="2.0" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
	<channel>
		<title>Startsida on evidensen.blog</title>
		<link>https://evidensen.blog/</link>
		<description>Recent content in Startsida on evidensen.blog</description>
		<generator>Hugo</generator>
		<language>sv-SE</language>
		
		
		
		
			<lastBuildDate>Mon, 16 Nov 2026 00:00:00 +0000</lastBuildDate>
		
			<atom:link href="https://evidensen.blog/index.xml" rel="self" type="application/rss+xml" />
			<item>
				<title>Nya tester från 2028 ska hitta elever som behöver stöd tidigt</title>
				<link>https://evidensen.blog/2026/standardiserade-tester-tidigt-stod/</link>
				<pubDate>Mon, 16 Nov 2026 00:00:00 +0000</pubDate>
				<guid>https://evidensen.blog/2026/standardiserade-tester-tidigt-stod/</guid>
				<description>&lt;p&gt;Från hösten 2028 ska elever i grundskolan göra standardiserade tester i läsning, skrivning och matematik. Syftet är att tidigt hitta de elever som behöver stöd. Riksdagen har beslutat om upplägget, och Skolverket arbetar med att ta fram testerna.&lt;/p&gt;&#xA;&lt;h2 id=&#34;vad-har-hänt&#34;&gt;Vad har hänt?&lt;/h2&gt;&#xA;&lt;p&gt;Enligt &lt;a href=&#34;https://www.skolverket.se/styrning-och-ansvar/en-skola-i-forandring/standardiserade-tester&#34;&gt;Skolverket&lt;/a&gt; ska testerna göras i årskurs 1, 2, 3, 5 och 8, i början av läsåret. De är diagnostiska och beskrivs som enklare screening som ska gå snabbt att genomföra, i första hand digitalt.&lt;/p&gt;</description>
			</item>
			<item>
				<title>Avhandling: friskoleelever har högre betyg än bakgrunden förklarar</title>
				<link>https://evidensen.blog/2026/overbetyg-friskolor-avhandling/</link>
				<pubDate>Fri, 13 Nov 2026 00:00:00 +0000</pubDate>
				<guid>https://evidensen.blog/2026/overbetyg-friskolor-avhandling/</guid>
				<description>&lt;p&gt;En avhandling vid Uppsala universitet visar att elever i vinstdrivande friskolor i genomsnitt får högre slutbetyg än vad deras bakgrund och lokala förhållanden statistiskt skulle förutsäga. Författaren tolkar det som generösare betygssättning snarare än bättre undervisning. Att betyg är svåra att jämföra mellan skolor är en utmaning som tidigare har beskrivits av t.ex. Colnerud.&lt;/p&gt;&#xA;&lt;figure class=&#34;studie&#34;&gt;&#xA;  &lt;p class=&#34;studie-label&#34;&gt;Studien&lt;/p&gt;&#xA;  &lt;p class=&#34;studie-titel&#34;&gt;Grades in the School Market: Socioeconomic Background, Provider Structure, and Final Grades in Compulsory School in Sweden 1998–2022&lt;/p&gt;&#xA;  &lt;dl class=&#34;studie-fakta&#34;&gt;&#xA;    &lt;div&gt;&lt;dt&gt;Författare&lt;/dt&gt;&lt;dd&gt;Rappe Petersson&lt;/dd&gt;&lt;/div&gt;&#xA;    &lt;div&gt;&lt;dt&gt;År&lt;/dt&gt;&lt;dd&gt;2026&lt;/dd&gt;&lt;/div&gt;&#xA;    &lt;div&gt;&lt;dt&gt;Design&lt;/dt&gt;&lt;dd&gt;Avhandling, registerstudie&lt;/dd&gt;&lt;/div&gt;&#xA;    &lt;div&gt;&lt;dt&gt;Urval&lt;/dt&gt;&lt;dd&gt;Slutbetyg i grundskolan 1998–2022, fördjupad analys 2014–2022 i 84 kommuner&lt;/dd&gt;&lt;/div&gt;&#xA;  &lt;/dl&gt;&#xA;  &lt;figcaption&gt;Elever i vinstdrivande friskolor har i genomsnitt högre betyg än bakgrund och lokala förhållanden förklarar.&lt;/figcaption&gt;&#xA;&lt;/figure&gt;</description>
			</item>
			<item>
				<title>Rektorsprogrammet ger inga tydliga förbättringar av elevresultaten</title>
				<link>https://evidensen.blog/2026/rektorsprogrammet-inga-tydliga-effekter/</link>
				<pubDate>Thu, 12 Nov 2026 00:00:00 +0000</pubDate>
				<guid>https://evidensen.blog/2026/rektorsprogrammet-inga-tydliga-effekter/</guid>
				<description>&lt;p&gt;Rektorsprogrammet är obligatoriskt för nya rektorer, men en ny rapport från IFAU hittar inga tydliga förbättringar av elevernas resultat efteråt. Det betyder inte att utbildningen saknar värde, men det ställer frågan vad en rektor faktiskt kan påverka.&lt;/p&gt;&#xA;&lt;figure class=&#34;studie&#34;&gt;&#xA;  &lt;p class=&#34;studie-label&#34;&gt;Studien&lt;/p&gt;&#xA;  &lt;p class=&#34;studie-titel&#34;&gt;Effekter av skolledarskap i Sverige – en utvärdering av Rektorsprogrammet 2009–2021&lt;/p&gt;&#xA;  &lt;dl class=&#34;studie-fakta&#34;&gt;&#xA;    &lt;div&gt;&lt;dt&gt;Författare&lt;/dt&gt;&lt;dd&gt;Persson m.fl.&lt;/dd&gt;&lt;/div&gt;&#xA;    &lt;div&gt;&lt;dt&gt;År&lt;/dt&gt;&lt;dd&gt;2026&lt;/dd&gt;&lt;/div&gt;&#xA;    &lt;div&gt;&lt;dt&gt;Design&lt;/dt&gt;&lt;dd&gt;Kvasiexperimentell registerstudie&lt;/dd&gt;&lt;/div&gt;&#xA;    &lt;div&gt;&lt;dt&gt;Urval&lt;/dt&gt;&lt;dd&gt;3 783 rektorer och biträdande rektorer, 2009–2021&lt;/dd&gt;&lt;/div&gt;&#xA;  &lt;/dl&gt;&#xA;  &lt;figcaption&gt;Programmet ger inga märkbara förbättringar av elevresultat eller av lärares bedömning av rektorers pedagogiska ledarskap.&lt;/figcaption&gt;&#xA;&lt;/figure&gt;&#xA;&#xA;&lt;h2 id=&#34;vad-studien-visar&#34;&gt;Vad studien visar&lt;/h2&gt;&#xA;&lt;p&gt;Forskare vid Handelshögskolan i Stockholm har följt rektorer och biträdande rektorer som började programmet mellan 2009 och 2021. De jämförde skolornas utveckling före och efter programstart, och med rektorer som ännu inte börjat. Hänsyn togs bland annat till elevernas socioekonomiska bakgrund, skolans storlek och huvudman.&lt;/p&gt;</description>
			</item>
			<item>
				<title>Remiss om nya kursplaner – det här kan lärare påverka</title>
				<link>https://evidensen.blog/2026/remiss-nya-kursplaner-vad-kan-lararen-paverka/</link>
				<pubDate>Wed, 11 Nov 2026 00:00:00 +0000</pubDate>
				<guid>https://evidensen.blog/2026/remiss-nya-kursplaner-vad-kan-lararen-paverka/</guid>
				<description>&lt;p&gt;Måndagen den 9 november skickade Skolverket förslag till nya läro- och kursplaner på remiss. Förslagen gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Remissen är öppen för alla, men inte för allt. I denna artikel sammanfattas vad som går att påverka, och vad som redan är bestämt.&lt;/p&gt;&#xA;&lt;h2 id=&#34;vad-har-hänt&#34;&gt;Vad har hänt?&lt;/h2&gt;&#xA;&lt;p&gt;Remissen publicerades den 9 november och pågår till och med den 20 januari 2027, enligt &lt;a href=&#34;https://www.skolverket.se/om-skolverket/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2026-11-09-nu-finns-forslag-pa-nya-laro--och-kursplaner&#34;&gt;Skolverkets pressmeddelande&lt;/a&gt;. Därefter bearbetas förslagen utifrån synpunkterna. Skolverket ska lämna färdiga förslag till regeringen den 14 maj 2027.&lt;/p&gt;</description>
			</item>
			<item>
				<title>Stockholm inför tak på 25 elever per klass i lågstadiet</title>
				<link>https://evidensen.blog/2026/max-25-elever-lagstadiet-stockholm/</link>
				<pubDate>Tue, 10 Nov 2026 00:00:00 +0000</pubDate>
				<guid>https://evidensen.blog/2026/max-25-elever-lagstadiet-stockholm/</guid>
				<description>&lt;p&gt;Stockholms stad har beslutat att införa ett tak på 25 elever per klass i lågstadiet från och med 2027. Det rapporterar &lt;a href=&#34;https://www.vilarare.se/nyheter/arbetsbelastning/beslutet-max-25-elever-pa-lagstadiet/&#34;&gt;Vi Lärare&lt;/a&gt;. Det här är en kort sammanfattning av vad tidningen skriver - läs gärna hela artikeln hos Vi lärare.&lt;/p&gt;&#xA;&lt;h2 id=&#34;vad-har-hänt&#34;&gt;Vad har hänt?&lt;/h2&gt;&#xA;&lt;p&gt;Enligt Vi Lärare beräknas åtgärden kosta cirka 30 miljoner kronor under 2027. Taket gäller lågstadiet. För mellan- och högstadiet finns i nuläget inga motsvarande gränser, och tidningen nämner inga planer på sådana.&lt;/p&gt;</description>
			</item>
			<item>
				<title>Matte i sexan och gymnasievalet: två nya siffror från Skolverket</title>
				<link>https://evidensen.blog/2026/matte-i-sexan-och-gymnasievalet/</link>
				<pubDate>Mon, 09 Nov 2026 00:00:00 +0000</pubDate>
				<guid>https://evidensen.blog/2026/matte-i-sexan-och-gymnasievalet/</guid>
				<description>&lt;p&gt;Skolverket publicerade i oktober två statistiknyheter som handlar om olika delar av skolsystemet. Den ena handlar om betygen i årskurs 6 våren 2026, den andra om vad eleverna sökte till gymnasiet inför läsåret 2026/27. Här är vad myndigheten faktiskt skriver, och vad som inte går att utläsa.&lt;/p&gt;&#xA;&lt;h2 id=&#34;betygen-i-årskurs-6&#34;&gt;Betygen i årskurs 6&lt;/h2&gt;&#xA;&lt;p&gt;Enligt Skolverkets &lt;a href=&#34;https://www.skolverket.se/om-skolverket/nyheter-och-pressmeddelanden/nyheter/nyheter/2026-10-21-sju-av-tio-elever-i-arskurs-sex-har-godkant-i-alla-amnen---matematik-fortsatt-en-utmaning&#34;&gt;nyhet från 21 oktober&lt;/a&gt; hade 70,8 procent av eleverna i årskurs 6 godkänt i alla ämnen de läste vårterminen 2026. Det är en liten ökning jämfört med 2025, men andelen är ungefär sju procentenheter lägre än 2017. Bland flickorna var andelen 72,8 procent och bland pojkarna 69,0 procent.&lt;/p&gt;</description>
			</item>
			<item>
				<title>Berättelser som väg in i programmering och matematik i årskurs 1</title>
				<link>https://evidensen.blog/2026/programmering-matematik-lagstadiet/</link>
				<pubDate>Sun, 08 Nov 2026 00:00:00 +0000</pubDate>
				<guid>https://evidensen.blog/2026/programmering-matematik-lagstadiet/</guid>
				<description>&lt;p&gt;Sedan 2018 ingår programmering i läroplanen för matematik i grundskolan. Anna Sjödahl var då lågstadielärare och undrade hur hon skulle kunna använda programmering i sin undervisning, trots att hon inte själv kunde programmera. Det är den frågan hon nu har undersökt i en doktorsavhandling vid Örebro universitet, som &lt;a href=&#34;https://forskning.se/2026/03/23/potentialen-ar-storre-an-jag-forst-trodde/&#34;&gt;forskning.se har beskrivit&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&#xA;&lt;figure class=&#34;studie&#34;&gt;&#xA;  &lt;p class=&#34;studie-label&#34;&gt;Studien&lt;/p&gt;&#xA;  &lt;p class=&#34;studie-titel&#34;&gt;Programmering som mål och medel i matematikundervisningen: Med fokus på elever&lt;/p&gt;&#xA;  &lt;dl class=&#34;studie-fakta&#34;&gt;&#xA;    &lt;div&gt;&lt;dt&gt;Författare&lt;/dt&gt;&lt;dd&gt;Sjödahl&lt;/dd&gt;&lt;/div&gt;&#xA;    &lt;div&gt;&lt;dt&gt;År&lt;/dt&gt;&lt;dd&gt;2026&lt;/dd&gt;&lt;/div&gt;&#xA;    &lt;div&gt;&lt;dt&gt;Design&lt;/dt&gt;&lt;dd&gt;Doktorsavhandling&lt;/dd&gt;&lt;/div&gt;&#xA;    &lt;div&gt;&lt;dt&gt;Urval&lt;/dt&gt;&lt;dd&gt;124 elever i årskurs 1&lt;/dd&gt;&lt;/div&gt;&#xA;  &lt;/dl&gt;&#xA;  &lt;figcaption&gt;Programmering kan enligt forskaren bli ett värdefullt inslag och verktyg i matematikundervisningen i de lägre årskurserna.&lt;/figcaption&gt;&#xA;&lt;/figure&gt;&#xA;&#xA;&lt;h2 id=&#34;vad-avhandlingen-visar&#34;&gt;Vad avhandlingen visar&lt;/h2&gt;&#xA;&lt;p&gt;Sjödahl har tagit fram en lektionsmodul och testat och vidareutvecklat den i flera omgångar. Sammanlagt deltog 124 elever i årskurs 1.&lt;/p&gt;</description>
			</item>
			<item>
				<title>Om evidensen</title>
				<link>https://evidensen.blog/om/</link>
				<pubDate>Mon, 01 Jan 0001 00:00:00 +0000</pubDate>
				<guid>https://evidensen.blog/om/</guid>
				<description>&lt;p&gt;Som utbildare och lärarstudent är det viktigt för mig att följa vad som händer inom forskningen, politiken och nyhetsflödet kring skolan och undervisningen. Men informationen är utspridd, och det är inte alltid lätt att hinna med eller att avgöra vad som är värt att stanna upp vid.&lt;/p&gt;&#xA;&lt;p&gt;Därför skapade jag evidensen.blog. Jag ville själv ha en enkel plats där jag kan följa vad som händer, i ett lättillgängligt och kortare format, men med tydliga referenser för den som vill fördjupa sig.&lt;/p&gt;</description>
			</item>
	</channel>
</rss>
