Nya rön Temperatur: ljum

Avhandling: friskoleelever har högre betyg än bakgrunden förklarar

En avhandling från Uppsala universitet hittar överbetyg i friskolor, störst i vinstdrivande. Den avgörande frågan är hur skolorna står sig i externa jämförelser.

En avhandling vid Uppsala universitet visar att elever i vinstdrivande friskolor i genomsnitt får högre slutbetyg än vad deras bakgrund och lokala förhållanden statistiskt skulle förutsäga. Författaren tolkar det som generösare betygssättning snarare än bättre undervisning. Att betyg är svåra att jämföra mellan skolor är en utmaning som tidigare har beskrivits av t.ex. Colnerud.

Studien

Grades in the School Market: Socioeconomic Background, Provider Structure, and Final Grades in Compulsory School in Sweden 1998–2022

Författare
Rappe Petersson
År
2026
Design
Avhandling, registerstudie
Urval
Slutbetyg i grundskolan 1998–2022, fördjupad analys 2014–2022 i 84 kommuner
Elever i vinstdrivande friskolor har i genomsnitt högre betyg än bakgrund och lokala förhållanden förklarar.

Vad studien visar

Avhandlingen bygger på svenska registerdata om slutbetyg i grundskolan mellan 1998 och 2022. Den fördjupade analysen gäller 2014–2022 och omfattar 84 kommuner, som tillsammans står för 91 procent av avgångseleverna.

Enligt Forskning.se:s referat finns överbetygen även i icke-vinstdrivande friskolor, men de är störst i de vinstdrivande. Sambandet mellan föräldrarnas utbildning och slutbetyg är dessutom starkast i kommuner med stor friskoleandel.

Eskilstuna används som exempel. Där gick nästan var tredje avgångselev i en vinstdrivande friskola under 2014–2022, och betygsförsprånget var omkring 25 meritpoäng efter att bakgrunden kontrollerats.

Referatet beskriver också att friskolorna i genomsnitt har färre lärare per elev, lägre andel legitimerade lärare och lägre lärarlöner, och att färre elever har tillgång till skolbibliotek.

Hur säkra kan vi vara?

Slutsatsen om generösare betygssättning är författarens tolkning. Det avhandlingen visar enligt referatet är att betygen är högre än bakgrundsvariablerna förutsäger. I en observationsstudie går det alltid att fråga om det finns faktorer som inte har mätts, och betyg som är högre än väntat betyder inte i sig att betygssättningen är generösare. Det kan i princip också spegla annat, till exempel bättre undervisning.

För att skilja de förklaringarna åt behövs ett mått som inte beror på skolans egen betygssättning. Det intressanta är därför hur skolor som ger högre betyg står sig i externa jämförelser, till exempel nationella prov. Avhandlingen i sig använder sig av resultat från just de nationella proven och detta indikerar att elever, framför allt i det lägre betygsspannet (F) har en tydligare tendens att få ett högre betyg (E). Nivån är förhöjd över hela spannet. Utmaningen är också att de nationella proven rättas lokalt.

Vad betyder det för praktiken?

Betyg används som urvalsgrund till fortsatta studier. Om betyg från olika skolor inte är jämförbara blir urvalet mindre rättvist, och det är ett skäl att följa frågan. Det är en allmän slutsats och inget som avhandlingen visar.

Den mest användbara frågan för läsaren är vilka externa mått som finns och hur de förhåller sig till betygen. Det behöver en egen genomgång, och avhandlingen är ett naturligt ställe att börja.

Källor